BRP+ i praktiken – Fyra fallstudier för att förstå livskvalitet och hållbarhet
Nu kommer en ny rapport från Reglab som hjälper dig att använda BRP+ för att analysera utvecklingen i din region. Fallstudier och inspiration för att använda BRP+ i praktiken.
Hur ser invånarnas livskvalitet ut i vår region? Med mätsystemet BRP+ har regioner och kommuner ett verktyg för att identifiera sina starka och svaga sidor. BRP+ ger också hjälp att förstå varför det ser ut som det gör – vilka faktorer styr invånarnas livskvalitet?
Rapportens syfte är att inspirera analytiker och beslutsfattare på både regional och kommunal nivå att använda BRP+ som ett analytiskt verktyg. Den ger också praktiskt metodstöd för att använda BRP+.
Rapporten är skriven av regionala analytiker och innehåller fyra fallstudier av tre regioner och en kommun. Resultaten i BRP+ har använts som bas för att analysera befolkningens livskvalitet enligt fyra olika tillvägagångssätt.
Fallstudierna visar bland annat att BRP+ kan användas för att:
- Identifiera underliggande faktorer och trender som styr regioners livskvalitet.
- Identifiera regioners starka och svaga sidor.
- Identifiera geografiska delregionala områden som har förbättringspotential.
- Förstå betydelsen av att stärka både ekonomiska och sociala områden för att öka befolkningens livskvalitet.
Rapporten BRP+ i praktiken är tänkt som ett stöd för dig som vill utforska regionens utveckling, med hjälp av BRP+. Exemplen visar hur BRP+ kan användas som verktyg för att prioritera och forma vidare studier inom verksamheter som på ett eller annat vis arbetar med utvecklingsfrågor. BRP+ är ett pedagogiskt verktyg snarare än ett konkurrerande mätsystem.
Kort om fallstudierna:
Livskvalitet i Sörmland – Taskigt med deg
Fallstudien visar hur man med hjälp av BRP+ kan ringa in vilka förutsättningar för god livskvalitet som är Sörmlands största utmaningar. Länet utmärker sig bland annat negativt i det tema som beskriver inkomster och förmögenhet, där Sörmland har det lägsta resultatet i riket. Fallstudien fokuserar därför på att undersöka de inomregionala skillnaderna och hur utfallet i underliggande indikatorer ser ut. Analysen visar bland annat att det finns stora skillnader mellan kommuner och att inkomstskillnader tycks som störst i kommuner med bäst respektive sämst utfall i övriga underliggande indikatorer.
Livskvalitet i Skåne – Låga inkomster
Skåne visar sig ha dåliga förutsättningar för god livskvalitet enligt BRP+, främst på grund av hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad. Fallstudien betonar vikten av en detaljerad analys av varje indikator för att förstå de specifika problemen och föreslå relevanta åtgärder. Skånes situation illustrerar hur komplexa och sammanflätade faktorer som miljö, arbetsmarknad och social tillit påverkar livskvaliteten.
Livskvalitet i Gävleborg – Dåligt hälsoläge, specifikt i glesbygden
Fallstudien betonar vikten av att fokusera på specifika hälsoproblem och analysera varför dessa är mer utbredda i glesbygdskommunerna. Genom att förstå de underliggande orsakerna till dessa problem kan bättre strategier utvecklas för att förbättra förutsättningarna för livskvaliteten i hela Gävleborg.
Livskvalitet i Säter – Goda inkomster men bristande tillit
Fallstudien understryker behovet av en balanserad strategi som främjar både ekonomisk utveckling och förbättringar inom hälsa och sociala relationer. Det föreslås att Säter utför en fördjupad analys av de specifika indikatorerna för att identifiera exakta orsaker till problemen och att utveckla strategier för att utnyttja den outnyttjade arbetskraftsreserven, särskilt bland utrikes födda, för att ytterligare förbättra livskvaliteten i kommunen.