Vad händer i utredningen om landsbygds- och regionalpolitiken?SLU
LOKAL: UTSIKTEN
Ta chansen att ställa frågor och göra inspel till Martin Olauzon, Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling, Svesam. SLU som har uppdrag att förse utredningen med forskningsunderlag medverkar.
Vi diskuterar till exempel: Ska Sverige fortsätta med två territoriella politikområden - regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik? Vilka risker och möjligheter skulle en samlad territoriell politik innebära?
Ett lärpass med Thomas Norrby och Arvid Stiernström, SLU, på plats som moderatorer och med Martin medverkande på distans med en presentation av Svesam och redo att svara på frågor samt ta emot inspel.
1. Vad är strategisk planering? Vad borde det vara?Karlstad universitet
LOKAL: Utsikten
Strategisk planering är nog ett begrepp som de flesta av Reglabs medlemmar känner igen. Men, om man skrapar lite på ytan, hur många skulle med säkerhet kunna säga exakt vad strategisk planering innebär och hur det kan definieras? Och är det så att alla organisationer som arbetar med strategisk planering förstår det på liknande sätt?
Lärpasset tar utgångspunkt i ett pågående uppdrag från Tillväxtverket om strategisk planering i regional utveckling som idé och praktik, både vad det är idag och vad det skulle kunna vara i framtiden. Med hänsyn till geografiska, organisatoriska och historiska perspektiv, diskuterar vi vad det är för utmaningar som regioner, kommuner och andra aktörer tar sig an med hjälp av strategisk planering, och om det finns områden inom regional utveckling som inte lämpar sig för detta.
Presentatörer är Moa Tunström, Karlstads universitet (kontaktperson), och Ida Andersson, Örebro universitet, båda verksamma inom planeringsforskning och författare av en kommande rapport om strategisk planering.
2. En svensk tiger – är kunskap eller tystnad bästa försvaret av demokratin?Västra Götalandsregionen
LOKAL: Alnön
I tider av kris och höjd beredskap står samhället inför utmaningen att balansera grundläggande demokratiska värden med behovet av informationssäkerhet. Centrala institutioner för fri åsiktsbildning – fri press, public service, bibliotek och museer – är en avgörande del av samhällets motståndskraft. Men hur kan vi upprätthålla press-, tryck- och åsiktsfrihet och samtidigt skydda känslig information i beredskapstid?
Panelen kommer att, i dialog med publiken, diskutera nationella och regionala strategier för att balansera intressen, bygga resiliens och rusta medborgarnas förmåga att motstå desinformation genom medie- och informationskunnighet (MIK).
Paneldeltagare:
Jan-Olof Lind, generaldirektör Mediemyndigheten
Linda Wagenius, verksamhetsutvecklare bibliotek på Gotland samt medlem i Expertnätverket för bibliotekens roll i totalförsvaret
Robert Olsson, ordförande Medier och demokrati på Lindholmen Science Park, Göteborg (moderator)
Diskussionspunkter:
Hur stärker vi institutioners oberoende och förmåga att motstå kriser?
Informationssäkerhet vs yttrandefrihet: Hur hanterar vi denna balansgång i kristider
Hur rustar vi medborgarna för kommande utmaningar inom informationshantering och yttrandefrihet?
3. Företagsjour räddar arbetstillfällenRegion Östergötland och Region Jönköpings län
LOKAL: Bergvik
Våra företagsjourer stöttar företag som hamnat i akut kris. Krisen kan ha många olika anledningar, till exempel likviditetsproblem, osämja mellan delägare, oväntade händelser som brand eller sjukdom.
Målet är att rädda arbetstillfällen men på vägen dit räddar vi både företagaren och företaget. Samhällsvinsten som företagsjourerna genererar är ett tydligt kvitto på värdet av stödet. Företagsjouren är en del av Region Jönköping och Region Östergötlands utvecklingsuppdrag.
Region Jönköpings län har bedrivit Företagsjour sedan 2008 och Region Östergötland sedan 2014. I det här lärpasset kommer du att få veta mer om hur företagsjourerna fungerar, vilken nytta de gör och hur vi samverkar med varandra.
Cecilia Hunnershage Sandgren och Ante Jankovic
4. Vilken nytta gör 1:1-medel?Region Gotland
LOKAL: Nyvik
Under 2024 har Region Gotland utvecklat sitt systematiska arbete med uppföljning, utvärdering och lärande inom det regionala utvecklingsområdet. Vi har särskilt fokuserat på att ta fram en modell för uppföljning och lärande baserat på användningen av 1:1-medel.
Med stöd av konsulter har vi genomfört en omvärldsanalys för att studera hur andra regioner hanterar dessa frågor. Arbetet är början på ett långsiktigt utvecklingsarbete inom Region Gotlands finansieringsteam.
Vi delar med oss av erfarenheter, resultat och insikter från processen. Presentationen följs av en diskussion där deltagare fkan dela med sig av sina erfarenheter och diskutera hur vi tillsammans kan bli bättre på att lära av och stötta varandra.
William Cöster
5. Metric för framgångsrika innovationssystemRegion Västerbotten
LOKAL: Karlsvik
Under 2023 påbörjades ett samarbete med fem regioner för att undersöka våra regionala innovationsekosystem utifrån mätmodellen METRIC (Measurement of Regional Innovation Capacity). Kom och lyssna på våra erfarenheter av att arbeta med Metric och hur arbetet har integrerats i det regionala utvecklingsarbetet.
Metric har sin utgångspunkt i internationella/nationella mätmodeller och tidigare forskning och utgörs av s.k. best practice och regionala indikatorer. Modellens syfte är att synliggöra områden som är viktiga för ett framgångsrikt innovationsekosystem och att följa utvecklingen över tid.
Deltagare: Region Västerbotten, Region Skåne, Region Värmland, Region Örebro, Region Östergötland, Vinnova
METRIC har utvecklats med stöd från ERUF och Region Västerbotten. Vinnova har finansierat delar av datainsamlingen för de fem regionerna.
6. Är din region motståndskraftig mot kompetensflykt?Nordregio
Lokal: Ankarsvik
Tillsammans med deltagarna bygger vi en bro från forskning till policyanvändning för att motverka kompetensflykt och skapa mer motståndskraftiga strategier för regional utveckling.
Med hjälp av den senaste datan om migration och strategier för att öka regional attraktivitet, fokuserar detta lärpass på de oförutsägbara befolkningsförändringarna i regioner och vilka samhällsverktyg som kan användas för att motverka kompetensflykt.
Vi presenterar aktuella migrationstrender, och undersöker sen tillsammans dilemman som regioner med snabba befolkningsförändringar står inför och hur migrationspolitik kan bli en värdefull pusselbit för regionens överlevnad.
Vilka trender ser vi i migrationsflöden – vilka flyttar och varför? Vilka policys är relevanta för regional utveckling och hur påverkar migration dem?
Efter presentation workshoppar vi gruppvis med dilemman som belyser hur mobilitet påverkar en regions utveckling, och tillsammans hittar eller skapar vi policybaserade lösningar.
7. Så bryter vi unga hemmasittares utanförskapRegion Västernorrland
Lokal: Vindhem
För att bryta ungas utanförskap och lotsa fler vidare till studier och/eller sysselsättning erbjuder Region Västernorrlands folkhögskola Hola, i Kramfors kommun, åtta veckors Summercamp för unga vuxna 18-29 år. Hela 98% av deltagarna har gått vidare till studier eller annan sysselsättning.
Summercamp har fokuserat på att genom spelutveckling hitta nya vägar för att bryta hemmakämpares utanförskap och stärka individer. Genom kursmoment som intresserar målgruppen har Hola folkhögskola både stärkt individerna inför fortsatta studier och hittat kreativa personer till en bransch i utveckling.
Upplägget för Summercamp har nu resulterat i ett nationellt projekt med finansiering från ESF+, där Folkbildningsrådet tillsammans med åtta folkhögskolor i landet ska vidareutveckla metodiken och hitta andra utbildningsområden för att nå fler i målgruppen.
Vid lärpasset presenteras Summercamp upplägg och resultat med möjlighet att byta erfarenheter och ta med lärdomar hem!
9. Redo för stormen? Praktisk övning i krisberedskapRamböll
Lokal: Alnön
En kraftig vinterstorm har slagit ut elförsörjningen i regionen. Kommunikationsnäten är instabila, och temperaturen sjunker snabbt. Situationen kräver omedelbar samverkan mellan lokala aktörer för att säkra värme, mat, information och trygghet.
Välkommen till Rambolls lärpass där vi testar att göra en praktisk krisövning för att sätta vår krisberedskap på prov i ett realistiskt scenario.
Katarina Steijer och Evelina Gunnarsson
10. Lokalt ägd energiproduktion – hur gör man?Nordregio
Lokal: Ankarsvik
Hur kan lokalt ägda energiprojekt bidra till att möta klimatmålen och samtidigt stärka lokalsamhällen? I det här lärpasset presenterar Nordregio den nya guiden \\\\\\\"Lokalt ägandeskap av hållbar energi – En guide till lokalsamhällen och beslutsfattare\\\\\\\".
Vi bjuder in till en dialog om hur energigemenskaper kan bli en plattform för samarbete, tillit och gemensamma framtidsbilder, från inspiration och finansiering till policy och långsiktig drift.
Genom konkreta exempel från Norden och dialog med deltagare utforskar vi:
– Hur lokalt ägande kan bidra till energieffektivitet och samtidigt stärka den regionala beredskapen genom ökad självförsörjning.
– Vilka policyåtgärder och finansieringslösningar som behövs för att stötta lokala initiativ.
– Hur olika aktörer kan samarbeta för att skapa rätt förutsättningar för framgångsrika energigemenskaper.
– Lokalsamhällets samskapande och inkludering av lokala aktörer för att bygga tillit och engagemang.
Välkommen att dela dina erfarenheter och reflektioner: Hur kan regioner använda lokalt ägande av energi som en strategi för att bygga socialt kapital, främja energiomställning och forma en gemensam hållbar framtid. Hur kan din region bidra?
Louise Ögland
11. Utvecklingskraft och kapacitetsbyggande – hur gör vi?Region Dalarna
Lokal: Nyvik
Begreppet utvecklingskraft, vad innebär det egentligen? Det finns med i nationella målet för politikområdet regional utveckling och i det övergripande målet i Dalarnas regionala utvecklingsstrategi. Men hur kan regioner verka för en stärkt lokal och regional kapacitet och utvecklingskraft?
För att ta sig an frågan mer systematiskt har Region Dalarna tagit fram en modell som bygger på fem verktygslådor, och den har börjat användas såväl internt i verksamhetsplanering som externt i olika samverkansfrågor.
På detta lärpass vill vi presentera och provtrycka modellen för att se hur den skulle kunna utvecklas ytterligare. En viktig del i arbetet handlar också om att utveckla uppföljningen – hur mäter vi kapacitet och utvecklingskraft?
Anna Klerby och Linnéa Hassis, Region Dalarna
12. Framtidens många innovationssystemRegion Västerbotten
Lokal: Karlsvik
Om du är intresserad av innovation, regional utveckling och framtidens innovationsekosystem, missa inte denna möjlighet att ta del av ett arbete som kan forma framtidens entreprenörskap och samverkan. Kom och låt dig inspireras – framtiden börjar här!
Alla regioner har sina sina unika styrkeområden och smarta specialiseringar. Men vad händer när vi fördjupar oss och undersöker hur dessa innovationsekosystem verkligen fungerar? I Region Västerbotten har projekten iiOV och RIO tagit banbrytande grepp och kartlagt innovationsekosystemen inom alla våra nio styrkeområden – från LifeScience och gruvnäring till smarta energisystem och bortom.
Det handlar inte bara om att analysera det som redan finns, utan om att blicka framåt mot framtidens icke-linjära innovationsekosystem. Vad behöver en entreprenör för att lyckas i just sitt ekosystem? Hur skiljer sig behoven mellan olika områden? Och hur kan vi tillsammans skapa en matris som vägleder och inspirerar andra regioner att ta steget vidare?
Välkommen till en inspirerande föreläsning där vi delar med oss av lärdomar och insikter från Västerbottens kartläggning. Här får du chansen att lära dig av konkreta exempel, bidra med dina egna erfarenheter och diskutera vad som saknas eller kan utvecklas ytterligare. För en del saker är ekosystemgemensamma för entreprenören men vissa behöver vara unika för en bransch.
Jenny Ferry och Sara Pejok, Region Västerbotten
13. Basfinansiering av tillväxtfrämjandeRegion Västernorrland
Lokal: Bergvik
Ett lärpass om den regionala tillväxtfrämjande plattformen Bizmaker som har basfinansiering. Projektfinansiering används enbart som verktyg för förstärkta och tillfälliga satsningar!
År 2014 tog den Sundsvallsbaserade inkubatorn steget att etablera sig i Västernorrlands samtliga sju kommuner. Detta med förstärkt finansiering bland annat från ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) och regionala utvecklingsmedel (1:1).
Den förstärkningen blev startskottet för Bizmakers resa mot en större regional roll och en bredare funktion; där den främsta utmaningen var ett projektberoende som utmanat långsiktighet i planering, bemanning och uppdrag.
2025 bedrivs verksamheten i Bizmaker över hela Västernorrlands län och i tre långsiktigt finansierade affärsområden: inkubatorsverksamhet, science park och etableringsfrämjande verksamhet (High Coast Invest). Verksamheterna har idag en basfinansiering från länets alla kommuner och Region Västernorrland.
Maria Lidgren, Region Västernorrland och Matts Nyman, Bizmaker
14. Samarbeta brett för jämlik hälsaRegion Kalmar län
Lokal: Vindhem
Vi vill sudda lite på organisationsgränserna och våga pröva nya arbetssätt för att möta socioekonomiska utmaningar. Socialt utanförskap, social utsatthet, kulturella barriärer, svaga språkkunskaper och svag tillit till samhället kräver nya och innovativa arbetssätt. Region Kalmar län har initierat ett utvecklingsarbete tillsammans med tre kommuner. ”Utmaningen i fokus”- kallar vi arbetssättet. Vi möter samma invånare och behöver lösa problemen tillsammans.
Hur kan vi nå ut till människor vi annars inte når och hur kan vi arbeta mer behovsanpassat och kompensatoriskt? Offentlig sektor kan inte ensam stödja till en positiv samhällsutveckling och ökad copingförmåga hos befolkningen, därför behövs näringslivet, civilsamhället och bostadsbolagen i området också vara involverade. Vi behöver identifiera och utveckla nya samverkansformer både internt och över verksamhetsgränser, samt med andra samhällsaktörer som näringsliv och civilsamhället. Arbetssättet innebär ett en adaptiv process som sträcker sig över lång tid och ska utgå från redan befintliga verksamheter och strukturer och ska driva förändringsprocesser i lokalsamhället.
Centralt i arbetet är:
– Ökad tillit och delaktighet för att möjliggöra en förändring.
– Främjande insatser för att stärka skyddsfaktorer och öka copingförmågan hos framförallt barn och deras föräldrar.
– Vara där människorna är och samarbeta brett och oväntat- deltagardrivet arbete är viktigt.
– Datadrivet i kombination med invånarnas behov.
– Rälsen läggs medan vi kör- vi prövar och planerar samtidigt- skruvar på arbetssätt.
Linnéuniversitetets innovationsprogram, följer utvecklingsarbetet och bedriver aktionsforskning.
Mattias Nylander, Regionala utvecklingsförvaltningen
15. Glöm drömmen om inflyttning och tillväxtTillväxtverket
LOKAL: Utsikten
Hur ställer vi om i arbetet med kompetensförsörjning och näringslivsutvecklingen i ljuset av ökad konkurrens om arbetskraft och befolkningsminskning? Lärpasset bidrar till nya perspektiv på framtidens utmaningar kring att olika platser och befolkningen inte bara växer. Hur kan olika utvecklingsstrategier i högre grad hantera dessa utmaningar? Hur kan regionen hitta arbetssätt som stöttar kommuner kring dessa frågor?
Lokala och regionala utvecklingsstrategier hanterar inte i tillräckligt hög grad hur olika delar av en kommun eller region påverkas av svag utveckling som exempelvis minskande befolkning och kompetensbrist. I många regioner tampas man med befolkningsbrist. Utan regional samverkan mellan kommuner riskerar vi att hamna i ett nollsummespel där till slut alla slåss om samma potentiella inflyttare/kompetens. Hur ställer man om sitt arbete med att jobba med kompetensförsörjning och näringslivsutveckling utifrån den demografiska förändringen?
Lärpasset inleds med att professor Brita Hermelin från CKS och Tillväxtverket ger bakgrund och inledning kring nuläge och vad vi ser framåt. Efter det ges deltagarna möjlighet att i en workshop ha diskussion och erfarenhetsutbyte.
Maria Engström, regional näringslivsstrateg
16. Stora förändringar inom EU:s sammanhållningspolitikOxford Research
Lokal: Alnön
Förhandlingar pågår mellan EU:s medlemsstater om den nya långtidsbudgeten för åren 2028–2034. I juli 2025 väntas EU-kommissionen presentera ett förslag.
Redan nu finns signaler på att EU överväger stora förändringar av sammanhållningspolitiken efter 2027. I ett läckt dokument föreslås bland annat en sammanslagning av jordbruks- och sammanhållningsfonderna samt att EU:s regionalfond samlas i ett nationellt program.
I det här lärpasset blickar vi framåt mot sammanhållningspolitiken efter 2027. Vi redogör för kunskapsläget, ger en översikt av hur svenska regioner förbereder sig samt gör en djupdykning i regioner som redan nu arbetar med att förbereda sig inför den framtida sammanhållningspolitiken.
Roe Langaas och Ylva Grauers Berggren, Oxford Research
17. AI som katalysator i regional utvecklingRegion Gävleborg
Lokal: Bergvik
Hur kan AI bli en katalysator för regional utveckling och bidra till att tillvarata digitaliseringens möjligheter i hela samhället? Region Gävleborg har tillsammans med länets tio kommuner, RISE (Research Institutes of Sweden) och med stöd av EDIH Mighty (European Digital Innovation Hub) skapat AI-kunskapsresan – ett omfattande initiativ som engagerar ett stort antal medarbetare inom offentlig sektor.
Vi rustar offentlig sektor med kunskap och verktyg för att använda AI i praktiken. Genom att ge likvärdig tillgång till labbmiljö och kompetensutveckling, öka den digitala kompetensen och utforska innovativa lösningar med stöd av konkreta case, bidrar vi till att stärka regionens förmåga att möta framtidens utmaningar och möjligheter. Samarbetet lägger grunden för att möta kommande nationella och internationella AI-initiativ och skapa en hållbar digital transformation i Gävleborg.
Under detta lärpass delar vi våra viktigaste lärdomar från AI-kunskapsresan och visar hur samverkan mellan region, kommuner och forskningsinstitut kan omsätta strategiska visioner till verkliga framsteg.
Medverkande: Hanna Krantz (strateg, Region Gävleborg) och Conny Björnehall (Focus Area Leader Digitalization Public Sector, RISE)
18. Stor etablering – Mobilisera för både möjlighet och riskSweco
Lokal: Nyvik
Lärpass med utgångspunkt i fallstudie i Västernorrland och green-techbolaget PTL:s planerade etablering i Timrå. En stor satsning som ställer nya krav. Hur mobiliserar regionens olika aktörer för att stärka utvecklingen och även motståndskraften?
Bakgrunden är att Region Västernorrland över tid har vikande befolkningsutveckling. Motståndskraften fick sig ytterligare en törn under pandemin där regionens exportdominerade näringsliv var sårbart. Mellankommunal samsyn fanns om att åtgärder krävs för att bryta negativ spiral vilket resulterade i beslut om skapa Torsboda Industrial Park i syfte skapa möjlighet för större företagsetableringar och nya jobb. Ännu finns inget beslut om PTL:s etablering där. Hur skapas beredskap för andra företagsetableringar? Och motståndskraft för stora förändringar?
Är ni mobiliserade för externa händelser, kraftig ekonomisk nedgång osv?
Sara Lindberg, Sweco
19. Offentlig sektor som aktiv möjliggörare för innovationVinnova
Lokal: Karlsvik
SustainGov är ett av fem strategiska innovationsprogram som sjösatts under 2024. Innovationsprogrammen riktar sig mot en eller flera övergripande samhällsutmaningar och omfattar bred samverkan.
Programmet gör löpande utlysningar där vi vill att systemaktörer, inklusive regioner, är med och söker medel för att förverkliga en systemförflyttning. Här vill vi gärna ha input kring hur de bör utformas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för faktiska systemeffekter på samhällsnivå.
SustainGovs övergripande mission är att göra offentlig sektor till en aktiv möjliggörare för hållbarhetsomställningen så att den görs demokratiskt, rättssäkert och verkningsfullt. I genomförandet ses en reformering av offentlig sektor som central för att kunna leverera ökad hälsa och välmående för alla invånare inom planetens gränser. För att nå dit kommer det krävas nya sätt att styra, leda och samverka inom och mellan politiska och administrativa nivåer i stat, region och kommuner, samt mellan offentlig sektor och övriga samhället. Det handlar om ett skifte från linjär processtyrning till interaktiv samhällsledning med fokus på faktiska effekter, ”from government to governance”.
SustainGov vill samverka med viktiga aktörer i systemet för att nå missionen om en transformerad offentlig sektor. Här vill vi gärna lära mer om de återkommande systemutmaningar som försvårar regionernas arbete och sätter käpparna i hjulet för bredare samhandling med systemaktörer.
Jonny Ivarsson Paulsson, handläggare Vinnova
Mariell Juhlin, programchef SustainGov vid Mittuniversitet
Ludde Edgren, bitr. programchef SustainGov vid Mittuniversitetet
20. Följ med till Trivselesund!Tillväxtverket
Lokal: Ankarsvik
Lärpasset bjuder på en färgstark berättelse om framgångsrik serviceutveckling på landsbygden, med både med- och motgångar på vägen. Med story-telling sammanfattar vi erfarenheter från 23 kommuner i 12 län, från Sorsele i norr till Ronneby i söder.
Tillväxtverket har tagit fram ett kunskap- och processtöd för hur man kan få servicearbete i landsbygder att fungera. Kunskapsstödet är baserat på framgångsfaktorer och fallgropar från genomförda insatser samt aktuell kunskap, arbetssätt och metoder i de 23 kommuner man har följt.
Hur kan dessa kunskaper bidra till att bygga starka samarbeten och stärkt motståndskraft i flernivåsystemet? Följ med oss till Trivselesund!
Camilla Jägerhem och Erika Holmgren, Tillväxtverket
21. Krångligt med CSRD och EU taxonomi?Region Värmland
Lokal: Vindhem
Ett lärpass om att möta nya kundkrav och framtidssäkra företag. Kraven ökar och under 2024 infördes CSRD och EU taxonomi som har en inverkan på väldigt många företag.
Får du allt fler frågor om hållbarhet? Vilka regler gäller? Region Värmland har tillsammans med företag tagit fram ett utbildningspaket på fyra träffar där SME i Värmland får svar på vad hållbarhet innebär för deras företag samt vilka hållbarhetskrav som gäller för dem och deras kunder. Vad behöver de göra för att uppfylla kraven och samtidigt fokusera på lönsamheten?
Vilka utmaningar har det varit hittills under 2024 i Värmland, vilka utmaningar ser vi framför oss? Vill ni veta hur vi påbörjat resan tillsammans med företag i Värmland och varför?
Maria Lindeberg projektledare Hållbara Investeringar på Region Värmland.
Människan som människans räddningLasse Berg, legendarisk författare och dokumentärfilmare
Lokal: Visionen
Prisad författare till ett 20-tal böcker, bland annat Kalahari-böckerna, och ett 30-tal dokumentärfilmer. ”Utifrån ett liv av resor i delar av världen där tre fjärdedelar av mänskligheten bor, samt mina möten med några av världens främsta evolutionsforskare, berättar jag om vad en människa egentligen är. Vad kan detta lära oss om mänsklighetens problem idag – klimatförändring, världsfattigdom, krig, psykiska problem, välfärdssjukdomar. Vad säger vår inre natur om möjligheterna att lösa de stora problem vi står inför? Tillsammans.”